Elina - Livet på min pinne

Med lupp ska vi gå genom livet

Kategori: Allmänt

Tidigt fick jag lära mig att andras utseende granskas. Då blir jag granskad på samma sätt, var min slutsatsA. "Har du sett hennes ben?! Det där hårfästet går ingen förbi! Har förskolefrökens sons tjej gått upp i vikt?" Som jag stått i spegeln och vänt mig och vridit för att se minsta vrå, por och veck. Till vilken nytta? Ett ökande självhat inför sin kropp. Som jag sen har får ägna hela livet åt att bli kvitt. När någon sa "du är fin som du är" var bara ord liksom för det var ingen som efterlevde det. De ojade sig över sina skrovliga lår och pösiga magar. Varför skulle det då gälla mig?

För några år sedan kom jag liksom på mig själv med att granska andra och mig själv på samma sätt. Det har jag gjort i princip hela livet men inte tänkt på. Inte ordentligt. Inte varför. Inte i vilken utsträckning. Det är svårt att gå ifrån ett beteende som man haft så länge. Även om jag försöker att i minsta mån uttrycka det så tänker jag tankarna. Kanske en dag är även de borta. Jag vill inte förmedla till våra barn att andras utseende är något som vi ska granska, por för por, och lägga värderingar i. 

En kropp är en kropp och det är liksom inget mer med det. 



Kommentera inlägget här: