Jag undrar över en sak. Hur kan man köpa en kattunge och föda upp den för att sedan ba släppa ansvaret. Det finns otroligt många herrelösa katter i Sverige och många bara i Umeå. Det är en sak med katter som rpinger bort för då letar ägaren och anmäler det för att förhoppningsvis få tillbaka sin familjemedlem. Men när folk hittar katter och ingen kommer för att hämta den. Jag menar, hur jobbigt är det att ta hand om en katt? Och är det nu så att man lessnat eller inte har råd med sitthusdjur, ja då säljer man det eller avlivar det om man nu inte har nån annan utväg. Man släpper inte ba ut den nånstans. Jag har heller aldrig fattat grejen med sommarkatt. Va fan är det egentligen? Hur kommer man ens på idén? En katt lever jävligt länge och man kan inte ba skaffa sig djur hur som helst för att de är söta när de är små, för att sedan lessna och sluta bry sig. Man tar ju på sig ansvaret om ett annat liv, som heller inte kan prata.
Sen har jag funderat och det här med folk som har djur i sin lägenhet. Typ den här tanten som hade flera svansar hemma hos sig och så var det ngn för inte så länge sen som hade en hästjävel i lägenheten. Hur fan tänker man då? Ja låt se, jag har inte råd med stallhyra men pållen är ju ba 70 cm i mankhöjd så låt oss ta in den i vårt hem, för där vill den säkert bo. NOT! Gah man blir ju bara less på folk.
