Så mkt drygt. Måndag ska ju tydligen va måndag, med råge. När jag & Stina hade hunnit 3 mil mot Örträsk så börjar bensinvarnaren pipa. Vi tog väl som för givet att om man lämnar in en bil så har man tankat den, men inte det. Ah, bara att vända om till Vindeln. Sinkade oss. När vi hunnit 1½ yta så lägger batterierna i höjdmätarn av. Great! Vi gör klart allt på resternade 1½ yta, utom höjd. Sedan provar vi mätarn igen och jo, nu har den laddat upp lite så vi skyndar oss att ta höjd på alla träd. Kan meddela att de är kring 6-7 meter så det funkar inte med tumstock såvida man inte är en skicklig apa.



Käkade hos mamma och pappa, målade mitt lilla projekt, hämtade Emelie och for till stallet. Efter stallvistelsen så löka jag vid datorn, städade åt Helios, diskade och nu ser jag I Ditt Ansikte. Frågade Britta om vad hon och Tomas skulle tycka om jag jobbade av stallhyran genom att ta mornarna i stallet, och hon skulle prata med Tomas. Tänkte att man iaf kan va fräck och fråga, man kan ju ändå inte få mer än ett nej liksom.

Eileen håller på att tyna bort igen så nu är det bara att proppa i henne all mat hon kan få i sig i princip. Snart är det oktober också. Helt galet faktiskt. På med långkallingar, mössa och vantar. Hurrven!