Fredagsmystankar
Kategori: Allmänt
På vägen hem från en supertrevlig kväll med arbetskamraterna så började samtalet i bilen om skräckfilm, vi kom in på verklighetsbaserade filmer och då 12 Years a Slave och sen var vi ju inne på människorätt och ja.. Vi blev väl alla lite fired up. Men jag har verkligen kännt den sista tiden, att är det något som jag skulle kunna engagera mig i så är det just det; alla människors lika värde. Jag backar inte på den punkten. Jag gör verkligen inte det.
Jag är inte politiskt insatt och jag är inte påläst på det sättet, MEN jag är helt övertygad om att alla människor är värda precis lika mycket och att ingen människa föds ond. Man påverkas längs vägen och då av vuxna människor, det är ju dem som fuckar up liksom. Barn och djur är så rena på något vis. De har inga baktankar och utplanerade stategier för att utnyttja eller nedvärdera.
Det är liksom inte så svårt tänker jag. Alla bör få samma förutsättningar för att leva ett bra liv, de som gör samma jobb bör ha samma lön och man får älska vem man vill och man får bo vart man vill. Jag tycker man ska försöka hjälpa de man kan hjälpa för alla hade vi velat ha hjälp. Kan vi inte bara se varandra som medmänniskor? Det är tydligen så svårt. Och det är så lätt att sitta bakom en skärm och spy ut sina kommentarer om allt och alla. Är det så mycket lättare att tycka illa om än att tycka om? Har vi som bor i ett I-land blivit så bekväma och egoistiska att vi inte vill dela med oss av någonting? Vill vi ba sitta och götta oss i tv-soffan och slippa tänka på att andra i världen lever under frukansvärda förhållanden? Jag menar inte att man daglig dags "ska" tänka på alla världens eländen för jag vet att många skulle typ bli förstörda av det tankesättet. Men kan vi inte försöka att iaf tänka oss för lite oftare? Innan vi slänger ur oss ogenomtänkta kommentarer som ofta är väldigt onödiga. Kanske vidgar våra tankesätt lite, försöker komma på oss själva när vi tänker fördomsfulla saker och sen, någon gång ibland gör något handfast som man hoppas ska hjälpa någon annan i rätt riktning? Kan vi inte försöka hjälpas åt så att alla får det så bra som möjligt?
Jag är inte politiskt insatt och jag är inte påläst på det sättet, MEN jag är helt övertygad om att alla människor är värda precis lika mycket och att ingen människa föds ond. Man påverkas längs vägen och då av vuxna människor, det är ju dem som fuckar up liksom. Barn och djur är så rena på något vis. De har inga baktankar och utplanerade stategier för att utnyttja eller nedvärdera.
Det är liksom inte så svårt tänker jag. Alla bör få samma förutsättningar för att leva ett bra liv, de som gör samma jobb bör ha samma lön och man får älska vem man vill och man får bo vart man vill. Jag tycker man ska försöka hjälpa de man kan hjälpa för alla hade vi velat ha hjälp. Kan vi inte bara se varandra som medmänniskor? Det är tydligen så svårt. Och det är så lätt att sitta bakom en skärm och spy ut sina kommentarer om allt och alla. Är det så mycket lättare att tycka illa om än att tycka om? Har vi som bor i ett I-land blivit så bekväma och egoistiska att vi inte vill dela med oss av någonting? Vill vi ba sitta och götta oss i tv-soffan och slippa tänka på att andra i världen lever under frukansvärda förhållanden? Jag menar inte att man daglig dags "ska" tänka på alla världens eländen för jag vet att många skulle typ bli förstörda av det tankesättet. Men kan vi inte försöka att iaf tänka oss för lite oftare? Innan vi slänger ur oss ogenomtänkta kommentarer som ofta är väldigt onödiga. Kanske vidgar våra tankesätt lite, försöker komma på oss själva när vi tänker fördomsfulla saker och sen, någon gång ibland gör något handfast som man hoppas ska hjälpa någon annan i rätt riktning? Kan vi inte försöka hjälpas åt så att alla får det så bra som möjligt?
Jag vill bo i ett land på den här jorden där människor får vara människor.
Det är inte så svårt.
