Tick tack...
Kategori: Bebisen
Då har vi gått över tiden för det beräknade förlossningsdatumet. Kan man säga. En hel del. Närmare bestämt två veckor. Det är helt sjukt hur länge jag har varit hemma på jobbet. Har typ glömt hur det är att vara social dagligen med människor som inte tillhör min familj. 16 veckor har gått sedan jag stämplade ut och tog semester. Sexton!! Nu är iaf livet väldigt långsamt, jag kan inte hitta på mer saker att göra. I-landsproblem. Gå med hunden, träna med hunden, träna mig själv, se tv, göra hushållssysslor och va lite social med folk. Sen då? När vi hade passerat en vecka över tiden så började jag också känna en fysisk begränsning som i att jag orkar inte vara hemifrån en hel dag och flänga runt, utan jag har behövt sova 2-3 timmar mitt på dagen.


Men jag är så glad att jag har mina intressen och att jag har kunnat utöva dem hela tiden. Verkligen tacksam för det! Igår gick jag 4 km på fm och 6 km på eftermiddagen och det går liksom bra. Höstluften gör mig gott och det är så fint överallt, helst när solen väljer att titta fram.
Rent fysiskt så blir jag svullen om fötterna om jag inte har stödstrumpor på en hel dag. Har jag dem; inga problem. Jag kan iofs bara ha löparskor eller converse men det behövs inget annat. Har inte tagit en gaviscon (för halsbränna/sura uppstötningar) på iaf en vecka så det är också skönt, även om jag bara avverkat en stackars förpackning på hela graviditeten. Sedan barnet började sjunka ner så har jag fått tillbaka känseln i huden runt revbenet och det blir inte heller utsatt för sparkar. Så den här "övertiden" har liksom inte bidragit till mer eller värre symptom. En stund på kvällen brukar det vara riktigt party i magen och det strålar ner i skinkorna, ljumskarna och fiffin när det ska knölas runt, men det är absolut överkomligt.
Igår var vi på överburenhetskontroll och sköterskan satte ctg för att mäta barnets hjärtljud och eventuella sammandragningar. Allt såg bra ut. Blodtrycket var bra och när hon kollade på ultraljudet så var flödet i navelsträngen bra och fostervattensmängden var bra. Så det var bara att åka hem. Vi har en tid imorgon igen då samma kontroll utförs och sen får vi träffa en läkare. Då är det väl på gränsen att de kommer vilja ge oss en tid för igångsättning så vi får se lite var det landar.
Rent fysiskt så blir jag svullen om fötterna om jag inte har stödstrumpor på en hel dag. Har jag dem; inga problem. Jag kan iofs bara ha löparskor eller converse men det behövs inget annat. Har inte tagit en gaviscon (för halsbränna/sura uppstötningar) på iaf en vecka så det är också skönt, även om jag bara avverkat en stackars förpackning på hela graviditeten. Sedan barnet började sjunka ner så har jag fått tillbaka känseln i huden runt revbenet och det blir inte heller utsatt för sparkar. Så den här "övertiden" har liksom inte bidragit till mer eller värre symptom. En stund på kvällen brukar det vara riktigt party i magen och det strålar ner i skinkorna, ljumskarna och fiffin när det ska knölas runt, men det är absolut överkomligt.
Igår var vi på överburenhetskontroll och sköterskan satte ctg för att mäta barnets hjärtljud och eventuella sammandragningar. Allt såg bra ut. Blodtrycket var bra och när hon kollade på ultraljudet så var flödet i navelsträngen bra och fostervattensmängden var bra. Så det var bara att åka hem. Vi har en tid imorgon igen då samma kontroll utförs och sen får vi träffa en läkare. Då är det väl på gränsen att de kommer vilja ge oss en tid för igångsättning så vi får se lite var det landar.